proof.de ISOCoatedV2 / FOGRA39 Återstart i M1?

Ny utgåva av ISOCoatedV2 i M1 i sikte?

Även nästan 9 år efter introduktionen av den efterföljande färgrymden PSOCoatedV3 är ISOCoatedV2 / FOGRA39 fortfarande den mest utbredda färgrymden i Europa. Vi på Proof GmbH räknar då och då till cirka 200 jobb för bland annat den tyska federationen för tryck- och medieindustrin. Vid den senaste räkningen stod korrektur i ISOCoatedV2 för cirka 68% av alla korrekturjobb på vårt företag. Detta är ett tydligt tecken på den fortsatt utbredda användningen av färgrymden. ISOCoatedV2: Från klassisk färgrymd till branschledande Förutom provtryck för offsettryck på bildtryckspapper finns det även många andra användningsområden inom färgrymden...

Läs mer på

Mätning av spegelkomponenter i kulhuvud SCI / SPIN och SCE / SPEX förklaras

Sfäriska huvudmätare och spekulativ komponent förklarade

Olika ytor kan påverka både färgen och utseendet på föremål. Ett färgglatt och glänsande föremål upplevs oftast som mer mättat, medan ett liknande föremål med en matt, diffus yta upplevs som mattare. Om man gjuter en blank, en halvmatt och en matt yta av samma svarta plast, ser den blanka ytan ofta svartast ut, medan den mycket matta ytan ser mycket ljusare ut. Samma effekt kan också ses vid filmlaminering av utskrifter: en glansig laminerad mörkblå eller svart ser mer mättad och mörkare ut, en matt laminerad ...

Läs mer på

Fogra 51 och Fogra 52 Beta Proofs tillgängliga

Genom att byta till den nya Fiery XF 6.1 och använda de nya X-Rite Spectroproofer-mätinstrumenten kan vi nu provtrycka de aktuella betaversionerna av de nya tryckstandarderna Fogra 51 och Fogra 52. Eftersom de aktuella korrekturprofilerna endast är tillgängliga i preliminära betaversioner, är versionerna naturligtvis inte färgbindande och juridiskt bindande. Ändå kan intresserade byråer och tryckerier få en uppfattning om det aktuella utvecklingsläget och bättre uppskatta de kommande förändringarna från de korrekturpapper som används till den ändrade färgen på de nya M1-korrekturerna. Även in ...

Läs mer på

Detalj X-Rite Spectroproofer ILS30 mäthuvud och jämförelse med X-Rite Spectroproofer ILS20

X-Rite Spectroproofer ILS30: Ny mätteknik presenteras på Proof.de

Med den nya SpectrobevisMed ILS30 från X-Rite har Proof GmbH skapat grunden för automatiserade provmätningar och provcertifieringar enligt M1-standarden. Detta innebär att prover med optiska vitmedel (OBAs - Optical Brightning Agents) kan mätas. I motsats till vad som tidigare meddelats kan den nya spektroprovarenheten också mäta de nuvarande provningsstandarderna med M0-mätstandarden som tidigare.

Den nya spektroprovaren ILS30 har också förändrat layouten på UGRA/Fogra MediekilMediekilen har ändrats något. En jämförelse mellan den gamla och den nya mediakilen visas nedan.

Detalj X-Rite Spectroproofer ILS30 mäthuvud och jämförelse med X-Rite Spectroproofer ILS20
Detaljerad Spectroproofer ILS30 fram, ILS20 bak
X-Rite Spectroproofer ILS30 Förpackning / Packaging
X-Rite Spectroproofer ILS30 Förpackning

Läs mer på

Anaglyph-glasögon - Transmittat spektrum för de två folierna

Reproduktion av anaglyfbilder och linjedragningar.

Redan för några veckor sedan fick vi en ovanlig förfrågan: Musikern och den blivande konststudenten Tobias Weh från Osnabrück experimenterade med linjedragningar på Anaglyphen basis och har uppnått mycket goda resultat med den på skärmen. Han skapade överlagrade linjedragningar som sedan gav en annan bild när de betraktades med vänster öga än när de betraktades med höger öga. Frågan var om detta berodde på den höga Färgsortiment av en Bevisystema kunde återges bättre än med den enkla bläckstråleskrivaren hemma.

Eftersom sådana frågor förstås är mycket intressanta vid första anblicken var vi snabbt beredda att stödja Weh i hans arbete. För att få grepp om saken mätte vi de spektrum som sänds genom de kommersiellt tillgängliga anaglyfglasen för de två folierna med hjälp av en i1 Pro 2 och BabelColor Color Translator & Analyzer.

Anaglyph-glasögon - Transmittat spektrum för de två foliernaDet är faktiskt ett mycket tillfredsställande resultat. Genom att välja två färger som bläck i spektralområdena 450-500 nanometer för blått och 650-700 nanometer för rött borde det faktiskt vara möjligt att uppnå ett ganska bra resultat. 

Läs mer på

Fogra 51 och Fogra 52 i betafasen

I och med revideringen av ISO 12647-2 kommer tryckindustrin inom kort att få se en omorganisation av de viktigaste tryckförhållandena för offsettryck. För närvarande genomförs olika trycktester och praktiska försök under samordning av Fogra för att analysera lämpligheten hos de nya tryckförhållandena och produktionsutrustningen. Fogra 51 kommer att bli standard för matt och glansigt bestruket offsetpapper. Fogra 52 kommer att bli standard för understruket papper. Lämpligheten av papper med en högre andel optiska vitmedel för simulering av tryck på optiskt vitmedel enligt specifikationerna i ISO ...

Läs mer på

ISO12647 ... och mer? Om den fortsatta utvecklingen av ProcessStandard Offset Printing

För närvarande är Fogra med ett stort engagemang för att ISO 12647 modernisera och anpassa sig till de rådande miljöförhållandena.

Viktiga innovationer i den reformerade ISO 12647 kommer att vara:

Varför revideras ISO 12647? På tre centrala punkter har miljöförhållandena förändrats avsevärt sedan den senaste revideringen 2004.

Papperstyper

I det tidigare dokumentet anges typ 3 och 5 med 2004 års definated paper whites är knappt tillgängliga på marknaden idag. Även Papper för utskrift av bilderIdag är trädens blå färg mycket starkare än för några år sedan. Dessutom har översynen av D50 2009, innehåller belysningen i tryckerierna i dag också betydligt mer UV-komponenter än före 2009. Detta orsakade problem vid provtagningen av Bevis utan optiska vitmedel jämfört med papper med en hög andel vitmedel. Det kommer förmodligen att finnas åtta papperstyper i stället för fem, och man kommer också att skilja mellan glänsande och matt bildtryckspapper:

  • PT1: bestruket bildpapper (premium bestruket)
  • PT2: Ljusare, bestruket papper för utskrift av bilder (förbättrat bestruket)
  • PT3: Glänsande bestruket tidskriftspapper (standardbestruket glansigt papper)
  • PT4: Matt bestruket tidskriftspapper (standard bestruket matt)
  • PT5: Träfri obelagd
  • PT6: Superkalandrerad, obelagd
  • PT7: Förbättrat obestruket papper
  • PT8: Standard obelagd

Dessa åtta papperstyper omvandlas till sammanlagt 16 tryckförhållanden genom att bland annat använda en frekvensmodulerad icke-periodisk rutsida och en konventionell, periodisk rutsida.

Läs mer på

Hur exakt kan bläck mätas?

Under några år har möjligheterna till färgmätning av tryckfärger blivit allt enklare och billigare. Därför tror man ofta att det är enkelt, billigt och framför allt mycket exakt att mäta tryckfärger. Och det även med olika märken och generationer av mätinstrument. Är detta sant?

Om man tittar på viss forskning verkar detta inte nödvändigtvis vara fallet. IFRA kräver t.ex. att när man mäter BCRA-keramikplattor ska skillnaderna i färg mellan olika mätinstrument vara lägre än Delta-E 0,3 bör vara. I verkligheten såg det dock annorlunda ut. I en undersökning av Nussbaum hade 8 av 9 mätningar ett Delta-E större än 2,0. I en undersökning av Wyble & Rich låg avvikelserna mellan Delta-E 0,76 och 1,68. Men varför är avvikelserna så stora?

Å ena sidan skiljer sig mätinstrumenten åt i fråga om hur de belyser de ytor som ska mätas. Detta är viktigt i två avseenden: Å ena sidan kan mätningarna, beroende på materialet, skilja sig mycket åt om t.ex. ljuset från endast en ljuskälla sänds ut på mätytan och mäts. Om t.ex. en mätanordning har endast en lampa som lyser i en 45 graders vinkel på mätytan och dess reflektion mäts, kan mätningen avvika med upp till Delta-E 3,0 om man bara vrider mätanordningen runt sin egen axel. Om en vänsterhänt person och en högerhänt person mäter samma plattor med samma mätinstrument kan mätningen bli helt annorlunda helt enkelt på grund av att mätinstrumentet hålls på olika sätt och att plattorna belyses i olika vinklar.

Lösningen på detta: Flera ljuskällor fördelas i en mätanordning eller, i bästa fall, belysningen sänds ut direkt i en cirkel i en vinkel på 45 grader för att minimera sådana effekter.

Läs mer på

Provet är mycket mörkare än bilden på min bildskärm. Varför är det så?

Kunderna är ofta osäkra när de håller ett korrektur i handen. "Provtryckningen av bilden är mycket mörkare än vad bilden ser ut på min bildskärm. Varför är det så? Och vad ska jag göra nu?" Det finns många möjliga orsaker till en skillnad mellan korrekturet och bildskärmen, t.ex: Monitorn är inte kalibrerad Endast kalibrerade monitorer kan också visa färger korrekt. Om jag köper en billig bildskärm och ansluter den till min dator kommer jag definitivt inte att kunna se äkta färg. Som tumregel gäller: Endast en hårdvarukalibrerad bildskärm har en chans ...

Läs mer på

Varför skärm och papper inte kommer överens när det gäller färg.

Färg är färg, kanske du tänker. Och det är sant. Men har du någonsin försökt förklara färgen på din nya bil eller din nya röda handväska för en vän på telefon? Då inser du att mänsklig färgigenkänning och dess reproduktion i ett annat medium är mycket svårt. Detsamma gäller för datorer - bättre: bildskärmar, och skrivare - dvs. laserskrivare, bläckstråleskrivare eller tidningstryck eller offsetbroschyrtryck. Varför är rött på en bildskärm en annan röd färg än exakt samma röda färg på papper? Helt enkelt: Sätt ...

Läs mer på

Jämförelse eciRGB_V2 (vit) och AdobeRGB 1998

Vilket RGB-arbetsfärgområde är lämpligt för färgkonsistent arbete?

Under färgrymdernas tidiga dagar använde Apple, och till exempel Photoshop fram till version 5.5, bildskärmens färgrymd som standardfärgrymd för arbetet. Det stod dock snart klart att en byrå med 10 Mac-datorer skulle arbeta i 10 olika färgrymder. Därför behövdes ett neutralt koncept. RGB-färgrymder finns det gott om. När det gäller tryckta medier finns det för närvarande tre olika primära varianter: sRGB, AdobeRGB(1998) och eciRGB_V2. Färgrymden sRGB används ofta i digitalkameror och är branschledande inom konsumentsegmentet. Problem vid utskrift: ...

Läs mer på

Softproof - Möjlighet eller risk?

Softproof betyder: Färgkorrekt visning av en tryckprodukt på en bildskärm. Detta kan användas för att simulera standardiserad tryckning, t.ex. enligt ProcessStandard Offset Printing - dvs. en senare offsetutskrift enligt ISOCoatedV2 kan simuleras i rätt färg på skärmen - samt utmatningen på digitala slutenheter som LFP-system inom reklamteknik. Ur teknisk synvinkel är soft proofs lätthanterliga idag. Monitortekniken har utvecklats tillräckligt långt för att ge utmärkta skärmar med en hög färgskala och konsekvent belysning, även för bara några tusen euro. Exempelvis kan bildskärmar i två avdelningar av ett företag användas för att...

Läs mer på

Alla D50 är inte likadana: standardljus och ISO3664:2009

Sedan 2009 har tryckerier och leverantörer av korrekturtjänster allt oftare stött på en ny standard för D50-ljus: ISO 3664:2009. Denna standard specificerar hur det nya D50-standardljuset ser ut, under vilket korrektur och tryckprodukter harmoniseras. Och en ny egenskap är omedelbart uppenbar under korrekturprocessen: det nya standardiserade ljuset innehåller UV-komponenter som reagerar med de optiska vitmedel som ofta används i offsetpapper. Resultatet: I trycksalen ligger en gulaktig, blek korrektur bredvid ett blåvitt glödande tryckark. Hur kommer det sig? Standarden kom som en överraskning och var dåligt känd inom branschen.

Läs mer på

Standardljus och metameriseffekt

Ett bevis är bara så bra som den belysning under vilken det betraktas. Att bara gå till fönstret eller tända lampan i skymningen är meningslöst: vid fönstret mellan december och juli, mellan kl. 8.00 och 20.00, mellan molnigt och soligt, finns det en enorm skillnad i belysning som gör varje färgbedömning omöjlig. Och om du tänder lampan, tänder du normalt en glödlampa med 2700 Kelvin - eller ännu värre: en energisparlampa som på något sätt lyser i något slags spektrum ... en katastrof! I tryck ...

Läs mer på

GDPR Cookie Consent med Real Cookie Banner